Mot Banketten o andra utflykter

Redan tidigt beslutade jag mig att inte vara med på Bonanzan, tävlingar är inte inget för mig längre. Men ville så gärna vara med och mingla med massa turfare och ha en trevlig kväll. Så Velocipedrytta bokade in mig som medätare/minglare på Banketten. 

En välplanerad resa såg jag fram emot. Men bara tolv timmar innan avfärd blev det nattsvart.                                   

Bästa Velocipedryttas växellåda till husbilen kraschade precis när han var på väg från Västerås till Eskilstuna. O shit vilken sorg för oss båda!! Velocipedrytta kan nu inte åka iväg alls på hans sååå efterlängtade Bonanza och semester. När jag klarnat till i huvudet mitt i natten, började jag leta efter övernattning på nätet för tre nätter. Usch vad sinnet var dämpat. Nu blir inte resan alls vad jag såg fram emot. 

Men, men det var bara till å åka och försöka hitta inspirationen ändå. För att resan som stod framför mig efter Jönköping var den viktiga biten under den här trippen. Jag hade ju redan tidigare byggt upp en känsla som nu inte skulle förstöras. 

Så på fredagen 12 maj körde jag mot Jönköping. Hade några stopp på vägen, några unika zoner.                                       När jag närmade mig Jönköping blev jag så gott som beordrad att jag MÅSTE ta mig till zonen Vistakulle. Jaa, jag lovar att åka dit. Och när man lovat något så håller man det. När jag parkerat bilen tittade jag först på det fina lilla lusthuset.  

Det var lite svårt att hitta rätta stigen till zonen, men snart så vandrade jag upp, upp och upp. Kämpigt var det, men det var värt det.

Vad kan man mer göra efter zontagning? Joo, bara stå och njuta av stillheten och utsikten! Bara vara.

Nu var det inte långt kvar till min stuga. Och vilken trevlig stuga och camping! Rekommenderar Villa Björkhagens camping om ni åker till Jönköping!  

Fredag kvällen blev det kvällsmat på Hasse på sjökanten med ett gäng turfare. Det kändes mycket konstigt att cykla den korta sträckan dit i vanliga kläder. Tacka vet jag motionskläder när man hojjar.  På vägen hem vart det ju givetvis tok-blockat överallt och jag la ner försöket att få unika zoner. Hittade min egen väg att cykla och hamnade nere vid vattnet och stillheten för en stund.

Lördag morgon och Bonanzadags! Men inte för mig. Jag packar in mig i bilen och drar iväg för en turfpromenad i Habo/Munkaskog för några unika zoner. Såhär i efterhand kan jag konstatera att det var ett mycket bra val av mig.                 På vägen blev det ett besök vid fina Habo kyrka.  

Jag börjar Powerwalken i Habobokskog med bra dunkadunka i öronen. 

Härligaste området med zonen Munkaskog. Hade jag vetat om denna plats tidigare, hade jag tagit mig mig hängmattan och sovit här en natt. 

Nedanför grönområdet ligger Vättern och en liten privat strandremsa visar upp sig som jag blir betagen av. 


Kom lite fel på mot en stig och gick igenom en gård där jag frågade efter den rätta stigen. En Lycka till-klapp på axeln av mannen som beskrev hur jag skulle komma rätt var oväntat men helt ok, det peppade mig. Väl på rätt spår i skogen dök det upp trevliga stolpar med tänkvärda ord:

Nja, vill nog gärna säga att Dagarna som gått och dagarna som kommer är livet 😊.   Vitsipporna blommar för fullt och det är ljuvligt att se. 

Efter 1 timme 50 minuter hade jag gått 7,6 km. Inte långt alls i mina mått. Men jag hade inte lust att gå längre, o att turfa där man inte känner till området tar på krafterna ändå. Så jag kör tillbaka till campingen. Fräschar och vilar upp mig för Banketten jag var inbokad på. Kvällen till ära cyklar jag den korta sträckan till Restaurang Hasse på sjökanten. 

Idel kända namn fick ett ansikte, det är alltid trevligt! 

Maten inmundigades med trevliga turfare och Bonanzagruppen avtackades. 

Kvällens överraskning avslöjade nästa års Bonanzastad, Västerås. 

Kvällen avrundades med att ta en sista zon. Jag blev visst inte ensam i den. Rätt som det var vällde folket ut för att ta samma som jag tänkt och vi fick till den nya medaljen Crowdy -34. Inget jag hade räknat med, så för mig blev det medalj av en slump. Klockan rann iväg och jag ville iväg. Tillbaka i stugan tog jag en lugn trevlig promenad i mörkret med en spännande framtid i sikte.

Natten gav mig inte mycket sömn, morgonen kom och jag begav mig iväg på min efterlängtade resa som jag sett fram emot. Många mil och flera timmar i bil hade jag framför mig och ett gäng unika zoner. En av de första, som jag inte hade i min planering, syntes på lång väg och jag tog mig dit av ren nyfikenhet. Gick det att ta sig upp där, skulle jag klara det? En mycket brant grusväg fick jag köra uppmot toppen, glad jag har en ny bil som klarar lite mer 😊. En kort promenad med regnet hängandes i luften, tanken och chattstund ägnades åt Lasse som gillar torn. Zonen USCTOPP syns nedan.

Ett par kyrkor på vägen och en mycket trevlig assist-take med HogSquare och Hylaeus innan jag kom fram till ett av dagens delmål, hällristningarna i Tanum.

När jag senast tittade på världsarvszonen under dagen var den gul o fin. När jag kom fram var den röd och tagen av turfbekantingarna EbbaB och KrilleB, bara en timme före mig!! Gissa om jag blev paff 😱 😝! De hade hunnit åka iväg och var på väg till Strömstad. Vad synd att jag missade en träff med dom. 

Men cheezuz vilket fascinerande ställe Tanum var! Massa hällristningar. Bara titta på den första bilden, en man med jäääättelånga armar.

Båtar i massor, stora som små.

Prickarna på rad har en betydelse,  det får ni åka och ta reda på själva 😉

Nästa viktiga stopp på resan var ju givetvis en nationalpark, Kosterhavet. Ju mer jag kom mot kustens slingrande vägar, ju mer besannades mina förväntningar. Så himla fina vyer! Äntligen framme vid entren till Kosterhavets nationalpark. 

Måste säga att jag förväntade mig nått helt annat vid zonen än en vanlig promenadstig i en tallskog några meter från entrén. Den obligatoriska mittizonen bilden strulade jag länge med innan gps och jag var överens. 

Men i mitt lätt besvikna tillstånd ville jag muntra upp mig med att hitta ett förslag att flytta den till. Så jag traskade mot vattnet och såg direkt att det ska finnas en egen zon här. Wow! Men vad finns där borta?! Det är målat nått på klipporna rätt över vattnet. Jag tar mig fram över tång, stenar och strand. Asså ååå, wooowow!! Superläckert! Det här måste jag undersöka närmare!! 

En liten strandremsa håller ihop den lilla ön med Saltö. Jag går torskodd ut mot ön och kliver upp på klipporna och förstår att det är endast till för nakenbadare. 

Men vilken oerhört fin plats. Små byggda gömslen eller vindskydd av sten finns här och var. Utsikten är makalös och jag blir så exalterad och glad av detta. 

Här ska det finnas en zon och jag la direkt ett förslag i appen med namnet BadaNaken 😂. Det blir en utmaning för den som ska ta zonen, klä av sig eller ta den på annan tid på året 😂. Det blåste ganska bra och kyligt var det, ca 10 grader. Men jag måste ju göra en pre-turf-take! Jag tar av mig 😱😝 till bara trosor och bh-topp, satt på klippan en stund och tyckte livet var bra underbart med lite utmaning.

Nu måste tyvärr färden fortsätta mot mitt boende. Kör på mot Strömstsd och tankar i sista sekunden, 7 km kvar till soppatorsk, och sedan en fika hos EbbaB och KrilleB i husbilen, då jag fått kontakt med dom tidigare under kvällen. Lökholmens camping väntade på mig. Det var mörkt och efter lite krångel hittade jag rätt stuga. Oisolerad och kall stuga utan vatten. Jahapp, trött och sliten bäddar jag ner mig och somnar fullt påklädd för att inte frysa. Trots en eländig natt gav morgonen en gottgörande utsikt. 


Nu siktade jag in mig på än mer spännande utflykter….. To be continued…..

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s